Ringorm kan smitta från katten och behöver oftast behandlas

Kvinna i vit t-shirt som håller en gråvit katt i famnenFoto: Ninari via Pexels

En rund, röd eller fjällande fläck som växer utåt medan mitten läker kan vara ringorm. Kontakta en vårdcentral om du tror att du eller ditt barn har det. Ringorm läker oftast inte av sig själv utan behandlas med svampdödande läkemedel som en läkare skriver ut på recept.

Så gör du om du misstänker ringorm

  • Kontakta en vårdcentral. Många mottagningar kan du nå genom att logga in på 1177.se. Vill du ha hjälp att bedöma symtomen kan du ringa telefonnummer 1177 för sjukvårdsrådgivning.
  • Låt alla i hushållet undersöka sig. Då kan alla få behandling samtidigt.
  • Tvätta textilier i minst 60 grader. Det gäller sängkläder, filtar, handdukar, mössor och slöjor. Rengör också hårborstar och kammar.
  • Dela inte personliga saker. Låna inte ut kläder, handdukar eller hårborstar, och undvik nära kontakt med någon som är smittad.
  • Titta på husdjuren. Ringorm hos ett djur ser ofta ut som en hudfläck där pälsen saknas. Ett djur som har ringorm kan behöva behandlas av en veterinär.

Receptfria svampkrämer finns mot vissa svampinfektioner i huden, till exempel ljumsksvamp. Misstänker du ringorm, kontakta ändå en vårdcentral.

Så ser ringorm ut på huden

Det vanligaste symtomet är små röda utslag som kliar. På mörk hud syns det röda oftast inte. Utslagen är runda eller ovala och från någon millimeter till flera centimeter stora. Ytan är ofta fjällande eller småknottrig.

När utslagen blir större kan de börja läka i mitten och får då sin typiska ringform. Huden inuti ringen kan se ut som vanligt. Kanten är lite upphöjd och kan fjälla. På ljus hud är kanten röd, på mörk hud gråvit.

Ringorm sitter oftast på armarna, benen, bröstet och i ansiktet. Det kan ta från några dagar till högst två veckor från smittan till de första symtomen.

Svampinfektioner kan vara svåra att skilja från andra besvär i huden. Andra former av svamp, till exempel fotsvamp och ljumsksvamp, finns beskrivna i översikten över hudsvamp och dess olika typer.

Ringorm behandlas med kräm och ibland tabletter

Vid ringorm på kroppen används i första hand en svampdödande kräm, men ibland behövs tabletter. Båda får du på recept av en läkare.

Svamp i hårbotten behandlas med tabletter. Ibland används också en kräm i hårbotten samtidigt. Använd inte hårolja medan du smörjer med krämen, eftersom effekten då kan bli sämre.

Smittorisken upphör snabbt när behandlingen har börjat.

Katten, marsvinet eller kaninen kan vara smittkällan

Ringorm smittar från husdjur som katt, marsvin och kanin, men också från människa till människa. Hos katt är svampen Microsporum canis vanligast, och den kan också infektera hund, kanin, häst, marsvin och människa.

Att katten verkar frisk utesluter inte att den bär på smittan. Friska vuxna katter visar sällan några symtom alls, medan kattungar och djur med nedsatt hälsa oftare gör det. Symtomlösa smittbärare är vanliga. Klåda är inget säkert tecken: hos katt förekommer klåda sällan vid ringorm, men den kan uppstå om hudförändringarna har fått en bakterieinfektion.

Tecken att leta efter i pälsen är fläckvis håravfall, avbrutna hårstrån och fjällande hud. Hos katt syns förändringarna oftast på huvud, hals, rygg, svans eller framben. Hos marsvin och kanin börjar de ofta på huvudet, och hos marsvin kan de första förändringarna synas på nosen.

Misstänker du ringorm hos djuret, kontakta en veterinär. Diagnosen ställs med ett prov av hår och hud, och en odling tar upp till två veckor. Håll djuret åtskilt från andra djur, men ta hänsyn till dess behov av sällskap, särskilt om det är ungt. Tvätta händerna med tvål och vatten när du har hanterat det.

Sporerna kan finnas kvar i hemmet i flera år

När svampen förökar sig bildar den sporer som är mycket motståndskraftiga. Utan sanering kan sporerna överleva i miljön i flera år, särskilt inomhus där det är torrt och mörkt. De kan också spridas med damm och hårstrån. Därför kan ett djur som har behandlats smittas igen från sin omgivning.

Sanera hemmet där djuret har vistats, samtidigt som djuret behandlas:

  • Tvätta textilier två gånger i 60 grader med vanligt tvättmedel, på ett så långt program som möjligt. Tyger som inte tål hög temperatur tvättas två gånger i lägre temperatur.
  • Ta bort päls ur tvättmaskinens trumma efter tvätten.
  • Dammsug noga de mattor som inte går att tvätta, och behandla dem två gånger med tvättmedel avsett för mattor.
  • Ta bort päls och damm varje dag, och städa grundligt två gånger i veckan.

Att frysa saker dödar inte svampen, och ångtvätt gör det i regel inte heller.

Svamp i hårbotten drabbar oftast barn

Svamp i hårbotten är vanligast hos barn. Hos vuxna bildas mer talg i hårbotten, och talgen hämmar svampens tillväxt. Det typiska symtomet är en eller flera fjällande fläckar med korta, avbrutna hårstrån. Smittan kan spridas med kammar och hårborstar.

Har ett barn svamp i hårbotten ska alla som bor tillsammans gå till läkare och undersökas. Ibland får hela hushållet behandling, även de som saknar symtom, för att stoppa smittspridningen.

Tror du att ditt barn har ringorm eller svamp i hårbotten bör barnet vara hemma tills behandlingen har börjat. Därefter kan barnet gå tillbaka till förskolan eller skolan.

Senast faktagranskad: 10 november 2026

I korthet