Ljusbehandling är en av de äldsta och mest beprövade metoderna mot psoriasis. Behandlingen använder ultraviolett ljus för att dämpa den inflammation i huden som ger fjällande, röda och ofta kliande utslag. För många patienter är den ett alternativ eller ett komplement till salvor och läkemedel, och den ges inom vården efter en läkarbedömning. Här går vi igenom hur behandlingen fungerar, vad man kan vänta sig av den och hur du får tillgång till den i Sverige.
Så fungerar behandlingen
Vid ljusbehandling belyses huden med UV-ljus i kontrollerade doser, oftast i en särskild ljuskabin eller med mindre lampor för händer och fötter. Ljuset bromsar den snabba nybildning av hudceller som är typisk för psoriasis och dess symtom och dämpar samtidigt inflammationen. Den vanligaste formen kallas smalbands-UVB, som enligt Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation kan läggas till vid måttlig psoriasis när salvor inte räcker.
PUVA, där ett ljuskänslighetshöjande medel kombineras med UVA-ljus, är en betydligt ovanligare behandling. Läkemedelsverket anger indikationen som svår psoriasis där UVB inte ger effekt, särskilt hos äldre patienter, och den ges inte till barn. Annan behandling ska alltså först ha prövats utan tillräcklig effekt.
En behandlingsomgång sträcker sig vanligtvis över flera veckor med besök ett par gånger i veckan. Dosen trappas upp successivt utifrån hur huden svarar. Enligt den offentliga vårdguiden 1177 används UV-ljus oftast mot just psoriasis och eksem, och behandlingen anpassas individuellt av vårdpersonalen. Att sköta doseringen professionellt är centralt, eftersom för mycket UV-ljus kan bränna huden.
Varför ljus och inte bara solen
Många märker att psoriasisen blir bättre på sommaren, och solljus har en liknande effekt som den medicinska ljusbehandlingen. Skillnaden är att en ljuskabin ger en jämn, mätbar dos av rätt våglängder, medan vanligt solande är svårt att dosera och blandar in värme och UV-strålning som ökar risken för brännskador. Egen solning eller solariebesök rekommenderas därför inte som behandling. Vill du veta mer om hur UV-strålning påverkar huden och hur du skyddar dig i vardagen har vi en separat genomgång av solskydd mot UV-strålning.
Nytta och risker att känna till
För rätt patient kan ljusbehandling ge tydlig lindring och längre besvärsfria perioder. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård vid psoriasis visar att psoriasis fortfarande är en underbehandlad sjukdom och att det finns regionala skillnader i vården. Det talar för att behandlingen är underutnyttjad snarare än överanvänd.
Risken för hudcancer skiljer sig kraftigt mellan metoderna, och det är värt att hålla isär dem. Läkemedelsverket beskriver bredbands-UVB som en mycket säker terapiform i det avseendet, och bedömer att det sannolikt inte heller finns någon ökad risk för hudcancer efter smalbands-UVB, även om säkra data saknas. För PUVA ser bilden annorlunda ut: vid PUVA i tablettform finns en dosberoende ökad risk för skivepitelcancer, och därför bör inte fler än 200 behandlingar ges. Det är skälet till att antalet behandlingar räknas och journalförs. Har du många födelsemärken eller tidigare hudcancer i släkten bör du ta upp det med din läkare. Läs gärna vår guide om att känna igen tecken på hudcancer och att hålla koll på förändringar i huden.
- Vanliga fördelar: minskad inflammation, mindre fjällning och klåda, längre lugna perioder.
- Att väga in: tidsåtgången med återkommande besök samt den samlade UV-dosen över åren.
- Passar inte alla: vissa läkemedel och hudtyper gör behandlingen mindre lämplig.
Så får du tillgång till behandlingen i Sverige
Du kan söka vård på vilken vårdcentral eller öppen specialistmottagning du vill i hela landet, och 1177 är tydligt med att remiss ibland krävs till den öppna specialiserade vården. Om du behöver en remiss från läkare eller kan vända dig direkt till en hudmottagning med en egen vårdbegäran avgörs alltså av reglerna i din region. Kolla vad som gäller där du bor innan du bokar tid hos husläkaren, så slipper du ett onödigt mellansteg.
Vägen dit börjar med en bedömning av hur utbredd och besvärande psoriasisen är och vad du redan har provat. Är besvären måttliga till svåra, eller om salvor inte räckt till, är ljusbehandling ett av de alternativ som kan bli aktuella. Hur den praktiskt erbjuds skiljer sig mellan regionerna, både vad gäller var behandlingen finns och vilka öppettider som gäller.
Var behandlingen bedrivs har på sina håll blivit en politisk fråga. I Skåne drivs delar av ljusbehandlingen genom ett så kallat idéburet offentligt partnerskap med Psoriasisförbundet, en modell vars framtid diskuteras eftersom den behöver klara juridisk och ekonomisk granskning. I ett debattinlägg i Sydsvenskan beskriver Anna Mannfalk (M) hur regionen både vill behålla tillgången till behandlingen nära patienterna och samtidigt få ett avtal som håller vid granskning. För dig som patient är budskapet ändå att behandlingen finns kvar och att den nås via vården.
Vad du kan göra själv
Ljusbehandling ersätter sällan all annan hudvård. Mjukgörande krämer, försiktig avfjällning och att undvika kända utlösare som hudirritation och stress hör fortfarande till vardagen. En stabil daglig hudvårdsrutin gör ofta att behandlingen fungerar bättre och att resultaten håller längre. Har du psoriasis och funderar på om ljusbehandling kan passa dig är nästa steg att ta upp frågan vid nästa läkarbesök, gärna med en enkel notering om vad du har provat och hur besvären ser ut i dag.
Den här artikeln är allmän information och ersätter inte individuell medicinsk rådgivning. Rådgör alltid med läkare eller annan legitimerad vårdpersonal om din behandling.
Senast faktagranskad: 18 augusti 2026